Vart tog den utlovade tryggheten vägen?

Tågen står stilla i vårkylan. Polisens förhör av Kevins kompisar ifrågasätts äntligen. Karolinska hade sin Macchiarini med makaroni-halsarna. St. Göran låter sexförbrytare tvinga sig på våldtäktsoffer. BUP tvingas ha snabbare avspisning, då unghopen bara ökar och skolorna blir allt mer kaotiska. Ensamkommande tar sina liv. Vi har inte behövt ta in mer problem. Våra egna togs aldrig på allvar. När Millenium-trilogin visades, menade man att den inte skildrade verkligheten. Vilka ville man då skydda?
Vi vet vilka som läser psykologi: de som har problem själva. En pedofil söker sig till idrott och barnarbete. En sexmissbrukare blir polischef och pratar för feminism. Psykopater hamnar upprepade gånger som maktmissbrukande handläggare hos försäkringskassan. Försvårar för behövande.
Allt döljs PK, med prat om "den svenska modellen" och mjuka värden. Äckel!

Skulle det smälla, efter våra kvinnliga politikers utfall mot andra länder, så står var fjärde svensk numera utan skyddsrum. Matförråden har gapat tomma, sedan 2001. Bönderna har tvingats omkull.
Vart tog illusionen om det trygga folkhemmet vägen? Allt sedan Bofors, Algernon, Palmes internationella dubbelspel och Monas Toblerone. När blev förljugenhet det bästa alternativet?
"Social kompetens" före solidaritet. Paradise hotel i det genomsyrat nazistiska kungahuset. Hyllningsprogram åt nazi-Kamprad. Äckel!
-Vietnamesbarnet "Charlie"? USA's ord för "gulingar", under Vietnam-kriget!
När återinförs praktisk begåvning, engagemang och äkta ansvars-tagande?