fredag 14 juni 2024

Vardagsregn

Inga översvämningar eller fram-muterade gälar än, men det känns allt lite surt och mossigt? Vi har tur, som hinner få oss cykelturerna på morgnarna! De behövs, för att dämpa ungdomsivern hos hunden och fylla på med lite positivitet hos mig. Är annars nära, att jag lyfter på telefonen till något sponsrat samtalscentrum! Humöret är inte på topp, när ensamma män kategoriskt hånas av Blåkulla-mobben. Inga svar fås på mina sms till sjukdoms-drabbade grannar? Det hinner ge både en oro och en trist känsla för det egna jaget. Nästgårds slås ängsmark, inför midsommar-brännbollen. Om det blir mer sådan, efter förlamnings-olyckan?


Hur som helst, så åker gamla deg-spaden fram, efter mormors moster. Handgjord av morbror Karl, och använd i generationer. Det är dags för råg/fil-brödet i långpanna! Görs bäst i äldre ugnar, då de nya mest ger tuggummi..

Trög och ofräsch i både kropp och knopp, blir det ännu ett kvälls-dopp i sjön. 

Denna gång inte så plågsamt, som tidigare. Gör mycket, att det inte blåser! Blir nästan så att man kan stå kvar ett tag i vattnet.. Väl inne igen, åker det gärna ner något varmt i magen. Sista delen av Mästerkocken V.I.P fick stå för TV-kvällen.



Gårdagen var riktigt tung för mitt sinne. Åska i den grå luften, när jag ansar busken. Totalt stilla socialt. Vi försöker värma på med klimp i den hemgjorda köttsoppan, när bergvärme-borraren kommer inbaxande genom den smala korsningen. Han försöker t.o.m. två vändor, men verkar inte få kontakt med kunden? Ingen fattar vad det satt i. Hen är på fötter. Ingen hade tagit kontakt? När jag lämnar, har vi strålande solsken, dubbla regnbågar och sju sekunder mellan blixt och dunder! Kaffekopparna skallrar och det vibrerar under egna fötterna.


Vi får vårt trekaffe, med det sista av julens fruktkaka. Hunden får smaka av vispgrädden och verkar helt oberörd av att det åskat innan. Vad gör man i regn? Vi roterar olika, gamla brädspel! Scrabble, Kinaschack, Fia och även Kalaha.


-Plötsligt ringde ändå den ene av sjuklingarna! Så skönt att få höra ett livstecken. Trots låg vikt, vatten i lungorna och metastaser, låter där hoppfullt. Blir nog ingen älgjakt, men ändå?  Forskare engagerar sig. Vi har inte tappat kontakten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar