De gå åta bak..

Hade planerat för hunddrag idag, i övertygelsen om att marken skulle vara snötäckt igen. Istället började morgonen grå och stenvass. Kändes dragit ifrån ny-fönstren, istället!
Fick bli varmbad och kassa julfilmer.

På promenaderna mötte jag bekanta hundägare, sedan gammalt. Den ena misslyckat opererad i magtrakten och den andra med nya svulster på ras-tiken. Utöver tidigare problem! En bakhjuls-punktering sattes dock upp på göralistan, hos mig! Det blir ett bra, litet pyssel.

Haddock hann nästan få göra sitt, när även stora Enzo kom farande runt hörnet!  Fint att se två könsmogna, resliga husky-hannar som leker så fint ihop. Trots Enzos besvärliga koppel, virat kring bakbenen. Det ger positivt betyg, åt mentaliteten deras!
Sedan får människor diskutera bäst de vill, om vad de anser vara husky. Det är ingen ren ras. Det är en arbetande hundtyp. Framtagen för resultat.

Jag väljer att inte ens säga Alaskan husky om min, då det syns tydliga skillnader gentemot skandinaviska slädhundar för sprint. Norrmännen har här varit framgångsrika, med sin mer långbenta "linje-avel". Något vi kan ha svårt för, efter egen Västerbottens-sjuka bland människor!  Min hund kommer inte att avlas vidare på. Kan bara hoppas att han får vara frisk, de år som är rimliga? Jag är inte för ändlösa vård-insatser på djur. (Knappt på människor.)