Måste försöka hålla humöret uppe.. Att livet blev så här? Kikar jag på mina kusiner, ser de inte heller ut att hantera tillvaron? Vi går ensamma, frånskilda eller barnlösa överlag. Begåvade men ej omtyckta. Ohälsa förstör. I veckan har jag inte bara syster utan även moder på "lasarusket". Själv känner jag för att bygga om huvudet: Drar jag i örat och släpper ned hakan, så ökar hörseln! I annat fall trycker där på och gör ont.
Minus en grad och lätt snöfall. Hunden med löpande Cella i sinnet, vill bara ut. Store Billbo är nedbrottad fyra ronder. Fick bli en promenad till
Ohlssons, för Novelda-tyg i stugan. Ser inte riktigt hur det blir, men ibland måste man våga! Antingen täcks en senapsbrun
stol-sits över, eller så sys kuddfodral till
rummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar