Sysselsättning klarar huvudet

Kusligt, vad kroppen minns alla möten med en förlorad kamrat! Känslor och anpassningar i varje förflyttning, som plötsligt påbörjas i onödan. Man blir smått spasmisk.

Tog itu med disk-berget och golvtorkning i torsdags. Sakta gick det och seg var jag. Behövde ta pauser och promenader, för att få syre. Pratade med grannar, som också blivit berörda. Handlade hem lite mat för egen del, efter fin promenad med Gh. Hoppas att vi kan fortsätta med dem, även om vi inte har någon hund med oss? Jag aktiverade i.o.f.s. nyss Schibstedt-konto, för att kunna kontakta hund-säljarna på Blocket.. Där är alltid några vettigt prissatta alternativ.

Idag har vi haft snöfall. Lättskottat puder, som gärna murar in bilarnas baklysen. Skulle önska att Kommunens anställda fick ta om sina körkort! Där visades inga kunskaper alls. Varken högerregel eller körförhållande.

Vi kollade av stuga, XXL, Jula och Rusta. Fick fatt i presenter till i morgon, och hem kom dusch-tvål samt ny dörrmatta! Borta är snart den sötaktigt ofräscha doften av magsjuka. Lill-tiken jag rastat om dagarna, kom nyfiket in för att inspektera. Sedan lät hon mig klia henne, en lång stund.

Vattenfall fick ut sin ena räkning, samma dag den förfaller. Borde ha kunnat få följa med min lägenhets-el i tid! Istället för att stöka till det i helg-rushen. Nåja, nu blev den betald ändå. Återstår att se  om Ica tar tillbaka sin dubbeldebitering på kontot? -Det var smidigt med kontanter!
Slänger in några fler av Jedaros Tradera-pipor, som passerat.

Far väl, min vän!

Nu sätter vi punkt, för fortsatt åldrande och lidande. Meddelar dem som vi haft mest kontakt med och talar om beslutet. 

Veterinär är kontaktad och tid ordnad på eftermiddagen. Bara för den skull, smakar plötsligt falukorven gott igen! Som ett gillande och positivt avsked?

Problemen är inte försvunna.. Det går inte att förbli oberörd, inför sådant! Våra egna kroppar känns oroliga. Vi småplockar, glömmer och är konstiga i huvudet. Är skönt att få tid att bara prata lite grann, och vara tillsammans på golvet. Försöker vara som vanligt och tala positivt!  Gh foto.

Vi fick elva år ihop, från att först ha fått göra konstgjord andning.. Du har en plats hos oss, varmt i minne! Sov så gott, Joffi. Du slipper nyårs-raketerna!

Grannarna, din släkt eller familj?

Måste bara säga att jag hunnit få ha ett antal riktigt bra grannar genom åren! Mitt i hundens mag-elände och i utsikten till en i övrigt ganska ensam jul-helg, går vi gemensamt iväg till kvartersrestaurangen  på fredag kväll. Rena och fräscha, utan stelt överdåd. Trötta på julborden, faller valet istället på kebab- eller skaldjurs-tallrik. Personalen hade inte väntat någon större tillströmning för kvällen, men det tog sig ändå ganska skapligt, när vi höll på att vara färdiga vid vårt bord! Trevligt för samtliga! Tackar så mycket, för att vi kunde ha det så innan släkt-träffarna. :) Hunden skötte sig fint hemma under tiden. Vid tjugo över ett på lördag morgon, var det dessto mera mag-bråttom igen. Något som höll i sig under lördagen, även medan moder tittade förbi. 

23.30 på lördagen lossnade korken ordentligt! Kändes då riktigt hoppfullt.

Återfick en piggare och hungrigare hund, för ett tag. Väldigt tunn. Inget att gå genom stan med! Julaftonen fick firas i upp-hackad familj. (Inte helt ovamligt.) Vi hade dock förmånen att få följa med Gh till hennes mysiga ställe, över julhelgen. Där blev god mat, film att undvara och promenader som passade alla! Väldigt avkopplande och skönt. Tror att vi fick sova om oss, var och en.. trots några snabba utryckningar för hundmagen! Foto:Gh.

Idag åkte vi hem, och möttes av trapphusgrannarna. Också de nöjda med sina dygn, så som det verkade. Det hinner gå tre timmar denna gång, innan jycken ånyo vill gå ut. Nu har vi längre att gå, innan han får göra ur sig.. Det får fungera  det också! Jag ringer veterinär i morgon. Då har 1.5 vecka passerats  med besvärlig mage.  -Humöret är fortfarande positivt.

Pipor säljer

Fortsätter att förundras över hur priser kan ta fart, när "allt" blivit så dyrt? Det borde väl skapa priskonkurrens?

Haft tur, då jag redan hunnit köpa årspipa från 2007. (Också från Fixit) Nu finns utbud av polerade gamla pipor, men det råder verkligen ingen mellandags-rea på dem! 160kr blev plötsligt minst 500kr, trots höjda tobaks-skatter. Bud om 3000kr för en begagnad fabrikspipa  kommer inte oväntat. (Där är ändå dagar kvar!) Som vanligt får jag fajtas mot FMTM och Pocke 8719, vilka båda är medvetna pipsamlare/säljare. En rolig kamp, då man känner igen varandra efter ett tag. Några avslöjar sig på forumen, där "fynden" visas upp.

Inslag på TV nämner samlar-vansinnet bland serienördar. Där en förstautgåva av Kalle Anka kan dra iväg långt bortom förnuft. Om den bara inte bläddrats i badkar eller gjorts stearin-kopior ur..
-"Barn är ändå barn".

Handlar idag mat istället och gläds åt en hund som blivit trögare i magen! Han kämpar på. Äter och dricker protein, lite åt gången. Rensar jultallriken! Tvåbenta drömmer sömndrucket om den prestigefyllda ledigheten, och vad den helst skall innebära för deras återhämtning. Släkträffar med mixad sjukdom? Slutkörda vuxna och massor av förväntan, framför familjära Bingolotto..

Skitglad för litet

Fruktansvärda dygn, som passerat! Att ha en 18kg smärt äldre hund, som först fällt vinterpälsen i blidvädret och sedan drabbas av värsta magsjukan. Det är inte roligt att se på, hur en matvägrare bara drar ihop krampartat för att ömsom spy och ömsom spraya plogvallen brun, mellan de vackert gula kisspölarna. Kilon rasar från höftparti och lår! Orken tryter, där han raglar fram. Drucket vatten kommer åter, som en slemmig fontänspya över golvet.. och munnen luktar lika illa som rumpan.

I det läget börjar du tänka över, ifall det inte varit värt att behålla försäkringen, när livförsäkringen syniskt upphörde? Men långvård är inte för hundar!  Stå för det nu. Hoppas på det bästa.

Gissa på den glädje du känner, för de första mat-tuggorna som tas spontant! Den positiva förändringen i ögonen.. De första små kladdiga, bruna bären som trillar ut där bak. Kanske vågar man ändå tänka på de andra utgifterna i vardagen? Släppa den enda förhärskande tanken, som hållit igång en de senaste dygnen. Istället ta del av andras motgångar en stund, som nyttig motvikt!
Det är bara så skönt, att se ens hund bli medveten om omgivningen igen. Spela roll, om det är knarkspan i grann-uppgången. Det är väl inte ditt bekymmer? Din familjemedlem är på väg tillbaka. Med härliga blötfisar, som passerat tarmsystemet! Där är fri passage.

Strunt i att lägenheten luktar kloak. Bjud in och fira varje framsteg, med grannar & släkt! Här räknas varje liten näve godsaker, som plötsligt äts av hunden. Probiotikan må funka, eller inte? Det är värt varje chansning,  att få tillbaka kompisen. Jag är så glad, att Apoteket även har preparat för våra djur. Lätt åtkomligt och trovärdigt. Valet föll på Canikur Pro, som ges oralt m.h.a. doserings-spruta. Smakar dessutom gott, enligt min hund! (Djuraffärer kan även ha diarsanyl eller pro collin pastor, för motsvarande problem.)

Små försiktiga ökningar av matintag. Naturligare andning, svalare och blötare nos. Idag hälsade moder på med salt-fri köttfärs åt hunden (och önskad pyjamas åt mig). Han SPRANG och mötte henne! Hade däremot inte kraft att bromsa in ordentligt... Härligt ändå, att få se. Vi fortsätter att smyga i honom protein, och får på kvällen en kladdig korv presenterad på marken! Inte bara droppar eller pärlor, utan en längre sammanhängande massa! Det har hunnit gå tre dygn utan spya, på vilka han också visat intresse  för mat! Nu håller vi tummarna, för att vikten snart återställts. Måtte det inte komma fler löptikar och skit-lämnare längs vår väg.

Inte riktigt friska

Alla runt omkring hostar o snörvlar långsamt runt, i olika grad. Lika bra att bunkra upp med blutsaften! Apoteket ligger bra till.

Tisdag segade på i samma gråvita töcken, medan lägenheten städades och disken togs tag i.

Onsdag tillbringades med golvtork under badkaret, utan att hitta några tidigare grannars kandelaber! Så de återkommer inte, ifall man själv har städat! Märkligt vilka ursäkter vissa kan kläcka ur sig? Tvättställskröken rensades i samma kladdiga veva. Utan överraskningar. Jag kan lugnt scrolla vidare bland dykar-ur, trots ljuden av löptik i hundens mage..

Sovmorgon på torsdag, förbyts till kraftig oro, då hunden haltar svårt på höger bakben!  Han har någon slags nervpåverkan i ryggslutet, efter alla dumma knutar som han slagit på sig själv. Verkligen ingen överlevare, så som jag vill se hos en hund. Han blev trevlig och söt istället. Tvingar oss att pyssla vidare inne, med bortglömda korsord.

Kroppen min stelnar också, så här års (och i oro). Alla har sitt. "Huvud, axlar, knän och tår"!  Egen eller delad värk, utan att utelämna någon. Lika bra, att krypa till kojs igen? Kanske i de pyjamasbyxor, som ungarna ränner runt i utomhus! Hunden fick följa med på en onödigt lång bajsrunda, bara för att finna H&M nedlagt och försvunnet! Det är fredag, när man blivit äldre.

Helgen inleds nykter, med en matt hund och spya på golvet. Grannen smått förtvivlad, utan tillräcklig ström i det tokigt gömda bilbatteriet. 

Var var det man laddade batteriet nu igen? Det finns bara en inkopplings-punkt för plus-sladden. Sedan återstår att finna en icke inplastad metallyta. Dåligt utsövd och med skröplig hund, är det inte vad som toppar önskelistan i is-hagel.
Stupade snart på golvet, bredvid "lurvtussen". 

Njöt länge, den mattallrik som levererades vid dörren! Ett så välkommet energitillskott. 😍

Helgen är snart slut. Studenter firar det med dagen-efter-pizza och skallebank. Vi vuxna håller oss till vattenspya under pärlemor-moln, sömnbrist och besök av mamma, med en medhavd landgång! Plötsligt var man ganska ung igen? Spelande kloss-spel för 3-åringar, med tindrande blick. Plötsligt smakar en korvbit eller två! (Förhoppningsvis åter den vanliga vägen i morgon?)

Vi träffas och trivs, trots allt. 

Ett annat pussel

Det är högsäsong för stora pussel med diverse jul-motiv, och visst har vi det vintrigt i år? Stämningen är god, bland alla snuviga "tomtar"..
 🤧 Den där snuvan smörjer inte direkt upp maskineriet  däremot. Arbets-styrkor splittras och lämnar större börda på de som blir kvar. Får passa på att trivas på den vakna tid som återstår!

Hunden och jag tog oss en cykeltur på de fräscha gatorna. Skaffade nya ombyten undertill. Roligt när man får med lite märke på reaköpet! Sedan torde funktionen vara densamma ändå..

På fredagen hann jag få kontakt med ena sommargrannen. Där var inte alls hoppfull eller munter julstämning, då han drabbats av metastaser efter tidigare cancer-behandling. 

En otäck sjukdomsgrupp, den där cancern! Alla drabbas, på något vis.
Skönt att få dela upp tankarna, med positiva avbrott ändå! Göra utflykter och umgås kring något helt annat. Ta in andras elände komprimerat och åter göra något roligare. Skotta snö t.ex.!  Rusta för helger och fint umgänge.

På lördag gick vi på (sista?) vintermarknaden, vid museet. Kom dit i lagom tid, innan den stora anstormningen!  Människor visar inte hänsyn, gentemot hundar eller barnvagnar. Beter sig som tioåriga målsökande missiler! Utan stil. Vi kände ändå nostalgi. Hann se tillräckligt av skinnarbeten, smide och bjällerförsedda hästar. Hundar av alla de slag.

Grannen bjöd sedan in oss på kebab-middag och spelkväll. Kändes väldigt lyckat alltihop!
Gör inte så mycket, om söndagen blir lite lugnare. Visas massvis av formstöpta julfilmer och det går alltid att tvätta undan lufskläder. 

Kanske budar jag på ännu en ny Brooks-sadel? En B66, med dubbla rails. -"Shakers" blev avstängd!

Två nedre bilderna tjuvades av Maria.

Blir tryckt i februari

Betalade medlemsavgiften i Svenska pipklubben och skickade då en hälsning med tillhörande (andra!) bilder. Det blev så pass, att man vill få använda det i Rökringar! 

"Det är inte tvär-enkelt att träffa andra piprökare i Umeå längre. Försökt t.o.m. via telefonen, som alla nu bär omkring på. Tiden när uteserveringar erbjöd plats för rök och samtal  är som bortblåst! Min favorit-tobak tog slut i Europa. Gångbanor kantas av kastade, godisdoftande e-cigaretter med batterier. De äldre grannarna har lagt piporna på hyllan, dragit sina sista bloss.

Viss skuld bär jag naturligtvis själv också, som flyr inåt land över sommarhalvåret. Där finns inte många människor kvar!

Vintertid med minus tjugo grader, lockar inte andra till trädgårdsgruppen. Fast vi försöker ändå! Allt för att bättra på grannkänslan, efter höstens otäcka våldsdåd. Det blev då så tydligt, att vi inte känner varandra längre? Hyrorna tvingar till snabbare omflyttningar. Många lägenheter blockhyrs, för kort tids boende. Värden är nöjd och ingen hinner bry sig! Då sitter man heller inte ute och överhettar pip-huvuden. Kanske är piprökningen en så privat njutning, att vi hellre bara läser om varandra, än pratar sönder en skön stund?

Missade en Stanwell 146 Golden contrast på pip-auktionen, men fann strax därpå en inrökt  dansk 146 "Royal" istället. Känns dock som enbart en halv stämpel. -Royal, vad för något? Från början Jess Chonowitsch design. Skön i handen, och går att ställa på bordet. 38 gram (Snart har jag mig nog ett horn också?)

Jag har fått mig jämnårigt vintersällskap, tack vare hunden. Även det ett intresse. Hundar alltså!  Lite oväntad känns den tvåbenta kärleken ändå, efter passerade 50, läsglasögon och dragen visdomstand. Med samma ålder, har vi liknande nostalgiska minnen kopplade till pipor.
Det blir inget konstigt, att jag långsamt bättrar på min samling ibland. Kring jul någon gång, verkar det som.
Får nog räkna in novembers vunna Stanwell års-pipa från 2007, som inköpet för 2024? Så ser vi hur länge det målet håller! Halsen har tagits upp till 3.5mm, vid rengöringen. Huvudet balanserar mellan äpple och Rhodesian, m.t.p. linjen runt om? 39gram. Bear Graves för Smokingpipes hade en gissning på upphovsmannen bakom modellen, men inget säkert anges hos Pipedia."

Det är tydligt, att jag är en mer social person än jag trodde under uppväxten. Känns gott!

51, nästan 9 år.

Drömmen om ett riktigt dykar-ur dog aldrig helt. Fastän jag köpte mig en Timex hos Ica.. På urtavlan stod 50m, vilket enligt min kunskap då skulle räcka för mig? Efter några sittningar på djupa basäng-delen, började den uppvisa fukt innanför glaset.. Där drunknade illusionen.

Varje höst väcks begäret på nytt, efter en "finare" klocka! Inte för att jag nu längre har tider att passa, skryter vid bardisker eller inte klarar mig med mobiltelefonens exaktare tid. Jag växte aldrig ifrån den där pojken, som satt av gymnastiktimmen. Nere på basäng-bottnen. Redo att torpedera mina antagonister.

Försöker att skaka av mig åren, och hinna vara lycklig i nuet. Jag ÄR glad, för gensvar som nu visas. 💞  För att snart åter ha dåtiden oroligt flimrande i ögonvrån.. Måste våga släppa. Eller hinna förbi. Den har fått för stor del redan.