Föräldrar säljer barn

Visst låter det forntida eller slum, när man läser rubriken? Det är det inte. Jag har mött beteendet i nutida Europa. Faktiskt även här i Umeå, utan att det handlat om att säkra stora jordbruks-arealer eller handels-imperium. Människor strävar trångsynt och inbilskt, efter att nå mer ekonomisk "trygghet". Namedropping får gärna finnas med i potten.

Visst dras vi med, in i ekorr-hjulet? Att få räknas för någonting. Män skall kunna försörja, fast de inte får se sig som bidragande. De skall dyrka! I ett "så jämnlikt" klimat.

När ultimatum ställdes och jag som tecken på gillande åkte ner till Bulgarien, då mönstrades jag likt en lönnfet och skallig västerlänning i Thailand. Skulle kunna skriva negerhövding på Kurrekurredutt-ön, och hänvisa till hur det hette medan jag växte upp. Det är nu varken sant eller längre korrekt. Istället var det en nutida läkare från syd-Sudan, vars grannar i sin grad av civilisering högg machetes i barnhuvuden. Denne märkvärdige man, med friköpt sandtomt åt dottern, ville absolut veta min ekonomi. Vilken samtalsöppnare vid släktmiddagen? Till en utbildad västerlänning, som lever i fred med sin omgivning. Har dubbla boenden, bil, sunda hundar och är skuldfri. För många är Det något ovanligt idag. Vi har i regel inte köpt vår legitimation och titel. Vi har troligen lån, på studietiden! Vi har verkligt kunnande.

Vi behöver dock inte peka finger på andra länder, för att se denna människohandel. Jag mötte den långt tidigare, bland skenheliga svenskar med enbart yttre fasad. Där var verkligen inga krav på egna egenskaper, så länge man kortsiktigt lyckades snärja en försörjare åt sista dottern. Likheterna med prostitution äcklar! 

-Bara en tanke, som jag känner att jag vill dela med mig av. Gör vad du vill av den.

Förr har det hetat att man själv bör kunna ha en buffert, ifall det skulle dyka upp oförutsedda utgifter. Att man inte bör bli beroende eller  långivarens träl. Bufferten får gärna ligga på två "basbelopp". Hur många har det, lätt åtkomligt idag? Staten gör det inte lätt, att klättra upp ur elände.

Jag unnar mig dock lugnt, att dröja kvar i mitt badkar en stund. Tänker inte låta mig ses ned på, när jag har mitt på det torra. Hoppas att någon vettig matte har en tillvaro, som kan matcha min? Massor med tid och orken/ viljan att göra något av den. Det är en tillgång.

Nya kallgrader och pudersnö. Idag hämtas det hem Tradera-paket igen. Reservbilar, till gamla Tyco bilbanor.