Lotten i livet

Lätt nedtryckta och aningen förvirrade i tillvaron, får vi nu höra vilket testamente som farsans senare "hushållerska" hade dem att skriva. När vi särkullbarn tydligt skulle blockeras! Jag har inte haft några förväntningar, på att något gott skulle komma åt mitt håll. Det var inte min del.

Är en väldig tur, att mina osedda cykelbekanta har så stor spännvidd på yrkesområden och erfareheter. Frispråkiga och med en rå hjärtliget! Där kan jag få veta mycket. Även slå fast självklarheterna.

Det blir att säkra åtminstone det minimala, genom att begära ut laglotten direkt. -Så att inte allt hinner sättas sprätt på. 

Hus, fordon, vapen och från oss stulna medel får vi aldrig se röken av.

Sätter mig att sortera fiskedrag och sopor, medan regnet lägger beslag på utemiljön. Inte förrän på kvällen, visar solen retfullt sina strålar igen. Bara att kollras bort, av Dobidoo lekprogram på TV -och sedan sova.

Det regnar fortfarande, när lördagen påbörjas. Torrbollarna byts ut i huset och värmen ställs ner några grader. Den får ändå vara på, så det inte blir rått innan nästa vistelse! Soporna följer med hem, liksom bakverk åt prinsessan.

På söndag vaknar jag alltså i min lägenhet. Läser igenom testamentet, samt postar hastigt en begäran om att få ut laglotten. Allt för mycket hotfull uppväxt sköljer över mig, på nytt. Livet som aldrig borde ha ha blivit till och som kontrollerat kvästes. Innan det hann bli mer. Osedd.