Jag skall rädda allmogen!

Det står nu klart för mig, att mycket av det som varit vår egentliga kultur, håller på att slås i bitar. Värdelöst. Retrogrupperna trängs kring de etablerade keramikverkstäderna, och är för fina för att alls röra vid folkhemmet. Det duger inte med den konst som 50-talets luffare målade, på utnötta kökstillbehör. Den konst som folket i byarna förstod och hade råd med, på en arbetarlön.

På sätt och vis upprepar sig historien. Jag är sjukpensionerad, på en deltids "kvinnosyssla". Mitt i jämlikhets-debatten, när vi skall ha råd att ta hand om alla. Det finns inte utrymme för de överpriser, som  lyckade tillfälligt lyxat till med.  På kastat husgeråd!
Jag kan rimligen inte komplettera mormors sönderslagna "Ribba" idag. När hon fick den, avskydde hon serien! För att den var så ful. Senaste nya, "poppig".  Inga romantiska rosor.. -Hon gav sig aldrig, utan diskade helt sonika bort alltihop. (Kolla gärna Tradera.)

CS, 1954. Vem var målaren?

Nej, jag får hålla mig till det som oekonomiska mäns hemmafruar sparade ihop till. Kalla det funkis och stilriktigt ändå. Inte fel! Sju sorters kakor ordnar vi. (Byt mönster i smördegs-spritsen!)
Där emellan blir det att hänga upp hemtamt, lokalproducerat från tiden. -Patinan kostar inget extra.

Det inhandlades även två realskoleböcker, för rättskrivning och språklära. De kunde ha varit min mammas!

Retro-marknaden överhettad

Alla dessa auktions-program och antik-magasin från England, USA och även Sverige! De lär oss att plocka de "rätta" föremålen, och rädda dem till nytt liv inne i de steril-vita storstads-kärnorna. Hos människor som aldrig haft ngn. relation till sakerna. Det viktiga är att vara "rätt" i tiden, nu?
Tyvärr går det en retström genom generationerna. Vi tenderar att tycka om, vad mor- och far-föräldrar lämnar i arv. Även fast vi aldrig vill veta av gamlingarna! Vi drömmer gärna, om hur bra det hade kunnat vara? Om allt varit som det borde. Vi saknar dem, medan de ännu finns där.

Tittar vi på den retro som säljer hos tjugoåringar idag, så gäller den 50, 60 och 70-talen. Efterkrigstid, innan det började ploppa upp nya U-båtar i svenska skärgården. En hoppfull och alltmera lös-släppt tid, innan yuppi-nallen tog över och AIDS var ett faktum. Vänta några dygn, och ungarna kommer att drömma om LP, ET, CD, PC, Martins stege och gul Sony Walkman?

Just nu, ifall vi vill fynda ngt. ovanligt, behöver vi söka längre bak. Bland textil och bonde-redskapen i trä, från tidigare sekelskiften! De sakerna, betraktas fortfarande som hopplöst gamla, och vi har ingen koppling till dem. Skrymmande gungstolar, båthakar, taljor och spinnrockar har hivats på returmarknaden, och sågats upp till nya penselmålade "konst-objekt"! Tar mindre plats, men påminner oss skämtsamt om vad det var. -Svårare att förklara för nästa generation, hur det sett ut. Omöjligt att göra bruk av.

Stan är full, av utplockade återvinnings-ställen, och exklusivt prissatta "loppisar". Där man hellre tycks vilja visa "retro-rätt", än faktisk sälja något? Priserna följer Stockholms auktionskammare. Fula, bruna gillestug-klumpar, med rätt signatur i orange.
Jag vet inte om jag fyndade retro-korrekt idag, men snaps-tunnan påminner mig om de eloxerade bägarna i morfars Westfalia. Nedsänkta, i 60-tals bordet med genomskinligt lock i. Framdukat stod det nötta Fia-spelet från hans 50-tals sportaffär, medan gasol-lampan väste i den unga sommarkvällen. Första husvagns-semestern, och träskorna var ny-fräscht signal-blå. Det var fortfarande hoppfullt.

Kulturväven, WTF?

Jag nedlät mig tidigare att gå på invigningen, av både tomt, oönskat bibliotek den 21/11 och dyrt mans-hatar-museum. Mest p.g.a. bristen av andra evenemang i Umeå! (Det har blivit så dyrt, plötsligt.) I stort en upprepning på kulturhuvudstad-årets öppnande, med småbarns ljuslyktor vid några utplattade renar att sitta på. Till minne av den turistlämpliga samekultur, som gav oss bidragspengarna!

Kultur ursäktar dåligt beteende och av-arter. Vävar sätts upp, för att ta till vara på återvunna trasor.

-Så sett, tycker jag nog att man har valt ett mycket passande namn, åt den kolossala whiteboard-klossen! Den ny-tänkta kopian, av både danska och norska föregångare. Här står den, och skymmer älvs-utsikten för fritids-flanörerna. Plasthuset/ den strandade Finlands-färjan/ storpamparnas tupperware-party. Kulturväven, som blev för liten för allt. Beslutsfattarna är ändå mycket nöjda!

Vi Umeå-bor fick en färdigtryckt åsiktstidning före öppnandet, så att vi alla skulle tycka det var fantastiskt bra. Uppköpt journalistik!

Vad får vi för våra höjda skatter?
Ett behov att bygga om, och fortsätta lorta ned resten av det nu tömda centrumet. Om-flytt av buss-trafiken, så att den åter flyter förbi biblioteket. Ett ökat behov av överkomliga lokaler, för den kreativa gräsrotskulturen. Ett två-årigt upprepande, av den lesbiska kvinnojourens mantra: "Män är odjur"! Vad skulle hända i media, om "män" i feministers tal byttes ut mot "invandrare"? Hur lång tid skulle gå, innan det skreks om politisk korrekthet? Att det är några få socialt missgynnade offer, som ställt till det.
Vi får gemensamt svettas under ålderdomligt ineffektiv och varm lys-teknik, kring en mattklädd rör-hög. Medan vi ser en fredlös mans-varg smyga kring på ena väggen, och en upplyst kvinna i nattsärk envist kastar sig mot en trädstam?
-Oh, vilken innerligt djup barfota-upplevelse! Tänk, vad kvinnor kan?

Utanför svett-lokalen, väntar nästa dyra plagiat: Kärringen mot strömmen, en drift med kinas detaljerade terrakotta-armé. Varken min mormor, eller tanten i trappuppgången, skulle ha tyckt om att bli utnyttjad i det här ensidiga syftet. De hade sina gamla värderingar! De tyckte om sina män, respekterade och saknade dem. Uppskattade mäns uppfinningar.

Utslagen, av vädret?

De här snabba väderomslagen sliter på kroppen. Från -15 till plus, och åter till blank-is att spänna sig på. Kanske gör det sitt till, att ha varit genomblöt tidigare i veckan. På turen ut till hund-caféet. Eller så var det andra svängen runt stan, i kännbara -14?
Nu är hur som helst kroppen i uppror!
Häromdagen fick det bli en hundlös cykeltur i slasket. Hämtade upp brandfiltar från Jula. (Nedsatta 100:- )
Det kommer att hamna större släckare samt filt, i både hall och garage. Då nås de mest troliga risk-områdena, och besökare utifrån ser snabbt var grejerna finns.

Blobben breder ut sig igen..

Åh, vad jag kan ogilla slöa människor, som bara tar för sig! Utan hänsyn mot omgivningen. Just nu har jag två skälliga hundar och deras skrikande drama-queen utanför fönstret. Hyresvärden ogillar lösa hundar som rastas på tomten. Här är ingen hundpark! Enda trösten är att vi har kring 15 minusgrader idag. Bekvämligheten tar snart över.

Vill vi hundägare bli gillade, så är inte bästa vägen att reta upp varje medmänniska! I tätbebyggt område, behövs inte framhetsat ståndskall. Vi har ett ansvar att ta. Om vi inte vill bli som kattfolket?

-Annars då? Tips via FB, gav mig en frisk cykeltur till returis. Jag fick mitt blå fat, för en femma! Nu saknas bara två stycken, till mormors-muggarna. 
Utvidgade "ärevarvet", till att rymma både armyshopens ull-sockar, och loppisen ovanpå BOOM. Hunden såg ut att stortrivas i kylan. Ylade inte ens, när han blev parkerad. Kvällen bjuder på tö!

Café Kopplet, där Skallet har tystnat

För aktuella stängt-tider..

Cyklade ut, förbi Volvo-butiken idag. Tänkte att nu var det nog lugnare, efter den försenade premiären. Kanske med en fungerande kassa? Saknades öppet-tider vid entrén. Möttes av "Stängt p.g.a. sjukdom, öppet onsdag igen."

Man kommer att göra en facebook-sida, inom kort? (Tar inte många minuter.) Sades måndag tidigare! Tisdag och torsdag är det från första början meddelat, att det inte hålls öppet. (Inte tydligt var den infon gavs dock.) 
Man har ibland öppet måndag, onsdag och fredag kl.17-21, samt lördag och söndag kl.11-16.
Tur jag inte prövade i morgon igen, för jag har kommit vanlig butikstid! (I brist på info.) Ons-dag låter för mig som dag-tid? Senare blir det kväll!
Nu väntar Frasse´s uteservering, tills vidare. Det är bara -13 grader.

En underskattad Rörstrand?

"Rörstrand, X14", står det under muggarna.

Mormor hade mjölkaffär och ett litet apotek i Nyåker, på 50-talet. Då togs det hem mjukost i dessa förpackningar, inför jul. Vi tror att det kan ha varit Kavli?
 
Jag har sex muggar och fyra lock kvar.


Har inte sett många. Brukar vara 2:a sortering, udda och svårsålt!
Namn hittar jag inget på serien. Det brukar bara heta "hög, blå mugg".
Locket är drygt 8cm, rakt över. -Otroligt, att inte allt diskats bort av hammaren!

Det skulle vara roligt att få veta historien bakom denna te-mugg. Vad heter den, och vem designade? Var det jubileum?
Är det bara att den varit så osynlig, som gjort att priset ligger lågt? Rörstrand museum är kontaktat, för svar. 
Enligt Vintagebutiken: Motiv Västergötland. Konstnären heter Oscar Dahl och  var verksam på Lidköpings porslinsfabrik samt Rörstrands 1943-1966.