" Anar hösten komma, då semestrarna ta't slut. Minns skolstarterna och åren av mobbning, de skiftande betygen, uppbrottet och en allt mer avlägsen framtid. Inte här, inte nu och inte jag. Nej, utslagna krisar ihop, anhöriga misshandlas och alkisarna fyller toxen. Psyket fullbelagt. Kanske nu, att allt skall ordna sig?
Trimmar bilen och får adrenalin i hundrasextio. Pensionärer blir allt sjukare och bittra mitt i röten. 180 km/h! Får gå hem.
Kärlek. Blott lekt med för nå't år. "Kan väl ändå vara kompis?" -Långdistans, klättring, fiske och hårt arbete. Vännerna flyttar och kommer bort.
Hunden avlivad. Arbetslös och bestulen. Mordhotad. Dödsfall. -Kamp-sport, paddling och garage. Får sparken efter att ha lämnat vittnesmål. Söker bostad och distans, till alla problemen. Söker någon som orkar tycka om mig, någon att hålla av.
Fast arbete, stadigt sällskap, fräsch bil, och hyreskontrakt? Knarket kokar och snuten är med. Försvunnen syrra. Oroad, men får inget säga. Löven och värmen håller på att dö ut. Kanske ändå, att allt ordnar sig? -Kvaddar bilen. Allting tar slut, om än inte eländet."
- Skrivet med randiga armar, 1996.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar