Tiden rusar!

Redan är ventilerna i källargrunden pluggade mot kylan, och matförråden har inventerats inför avslutande vistelse och transport. Lämpligt göra, på regniga dagar. En del tid går till att försöka peppa en bekant, inför obehagligt rehabmöte. (Mellan FK, VC och arbetsgivare. ) Är aldrig en rolig situation.. påminner om egna erfarenheter.

På det läggs strax tre timmar av en åldrad grannes vresiga monologer!  Ingen hänsyn till att de inte roar någon. Det lilla man hinner yppa, tvärförnekas direkt. Roten bor man bara inte i! Så är det? Märkligt att jag växte upp vid ett då.

På onsdag morgon blötläggs gula ärtor, i förhoppningen att det skall korta koktiden dygnet efter. Hinken med syrliga och beska svarta vinbär plockas upp ur källaren. Skall vi idas göra saft av de hemskingarna?  En liter bär och halvkilot socker får bli till prov-sylt. Inte alls så gott, som det brukar vara!  Resterande bär i hinken slängs helt sonika ut igen. Kanske blir de buskar i min dunge? :D  Annars funkar det alltid med gödning.
Det första riktiga snöfallet för i år, drabbade Kiruna. Hela 38cm! Inte ens där var man beredd på en sådan september-snö.

Torsdag innebär ärtsoppa, enligt svensk tradition. Då stämmer det bra, med ett dimhöljt storkok på spisen! Läs slooooooooow-cooking. Ärtrörs-ammunitionen kräver 3,5 timme, för att bli acceptabelt mjuka. Inte vettigt alls. Något har hänt, antingen i uppdrivning eller i förvaring? Varit så i några år nu. Gav sju goda portioner i slutänden, tillsammans med två rödlökar och fryst julskinka.
Lägenhetsgrannen ordnar hundmat, som tack för lingon åt sin mamma. Fint! 💞