Hade tur att träffa på en enormt fin chow-chow, vid vita husen. Lillen stannade oss, för att glatt få hälsa! Ingen skum frusen ställning. Vi stod passiva ett tag, och jag berättade vår aktuella historia.
Även chow-chowen hade blivit anfallen, av en lös schäfer från toblerone-husen. Den matten hade vid tillrop bara sagt: "Nej, jag går åt andra hållet."
Idag blev det istället en trivsam pratstund i solskenet, lite lagom inställsamhet före päls-tugget. Följt av mer passivitet och avslappning. Lillen var på glatt humör igen, med en främmande stor hund! Skönt.
Kanske börjar det dock bli dags för lite taliban-välde, bland Umeå´s amerikaniserade slöhögar? attentat-mot-hundslagsmål
Märk väl: Detta är ett helt normalt barn-nöje! Ungefär som vi här har helkvällar med underhållnings-mord, på flera kanaler..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar