På måndag fick jag sms, från min hundabstinenta granne. Hon undrade om jag kollat djurannonserna hos Länsstyrelsen? Helt kort. Jag kikade, trasslade ihop namnen och tyckte väl att unghunden var charmig.. Sedan började tankarna.
Shiloshepherd, elva år, svart, kastrerad och vid namn Ulrik. Allt stämmer in på min hunds bäste lekkompis från valptiden. Vi fick så underbara bildserier med de två i snön! Jag minns de träffarna, som väldigt trivsamma.
Jag sökte lite mera på ägaren, samma kväll. Slogs av nästa chock, då jag inser att ägaren nyligen varit offer för ett helt vansinnigt överfall från en grupp okända unga män. Jag blir så arg och ledsen, där jag sitter. Varför har vi ens problemen lösa i landet? Fattar ingen styrande någonting? Skall redan drabbade svenskar behöva pulvriseras helt i sina skötsamma liv? Mer kommer jag inte att säga om saken här. Berörda och vänner vet ändå.
Vi tycker om dig, Ulriks ägare! Hoppas att du snart är tillbaka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar