Personligen känner jag att det kunde räcka, om drabbade och anhöriga gavs tillgång till plågoandarna. (Den djävulska hämnden (1983), med Charles Bronson!)
Fem år, längre tid är knappast att förvänta? Samma kost och behandling, som de gav sina fångar.
Förtryckarna har levt alldeles för bra ändå! Fega, egoistiska uslingar, som trott att de skulle gå omärkta genom livet? Utan motgångar.
Då de anser sig kristna, borde de vara medvetna om orden i Predikaren 7:1. (Bättre är dödsdagen, än den dag man föddes.). -Det vill säga, om man har gjort sig förtjänt av ett gott rykte! Annars har tiden varit till nackdel.
Lögnen rider, men sanningen skrider.. Tids nog får de sitt! åtal-kan-vänta-auschwitzvakter
-Svårigheten för drabbade, är att kunna må bra medan det går den ondskefulle väl. Att kunna enbart se på, medan felet fortlöper. Att inte få glömma, och gå vidare någon gång? Vetenskapens roll i förtrycket
* Sverige bedrev rasbiologisk forskning öppet, fram till 1975. Då var jag tre år.. Idag döljs okunskapen, med att psykstämpla all värk. Man ser inte smärtans inverkan på humör, utan bara att inställningen skulle orsaka värk. Läkare hävdar att kotor inte heller kan flyttas m.h.a. yttre våld. Trots tidigare garrottering!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar