Första hjortronen

Väderleksrapporten hade nämnt åska för gårdagen, men vi chansade på att de haft fel igen. Störtregnet hade vi redan haft under natten. Solblandat är långt bättre, än vi hunnit vänja oss vid denna sommar.

Efter frukost hade vi cyklarna packade för avfärd. Den turkosblå termosen var med, så klart! Hembakt rågbröd och hundgodis, till stunden i rastkojan.
Funderingarna hade kretsat kring hur jag skulle lyckas ta hunden längs asfalt-sträckan? Makadam i vägrenen och varm asfalt under trampdynorna. Bilar i fri fart.. Nej, det var säkrast att mamma åkte i förväg, medan jag och hunden gick! Vi skulle säkert hinna ifatt, när vi väl nådde grusvägen.

Hej, vad det gick undan! För hunden okänd väg, men full fart ändå. Upprepade manövern, uppe från höjden. Var skönt att se honom sträcka ut ordentligt, och känna på sitt max? Blev några sådana etapper, innan vi nådde utflyktsmålet. Inga renar eller andra överraskningar längs den smala skogsvägen. Kojan var sig lik, med alla delar i behåll. Satt fint med kaffe.

Sedan traskade vi ut i "spenaten". Blev lite besvikna, då man lämnat gallrat sly liggande över det spår vi brukat gå i!  Kanske skall det hindra motorcyklister? Svårgått blev det i alla fall! Otäcka småstubbar under tassarna, en bit.

Längre in var det som normalt. Blåbären var hårda, vätskefyllda och enbart sura. Ute bland mygg och flygfän på myren, fanns det rätt ok med hjortron. De behöver dock få fler soliga dygn på sig. Vi tog hem en fylld kåsa, så pass vi hade till glass och hjortron som efterrätt. Nöjda över att ha tagit vara på dagen.

Den här sovmorgonen är det inte säkert att det skulle ha varit lika lyckat med hundutflykt? Började med strålande solsken på dusch-slangen,  för att senare bli ostadigt igen. Mycket bättre att då promenera lugnt, och sedan se på hur det korta gräset klipps!

Blomman har Anticimex på besök. Gissar att getingarna har återvänt?